Skog i Orsa Finnmark, foto: Jenny Olsson

Länsförbundets remissvar på utredningen inleds med:

Vi i Naturskyddsföreningen Gävleborg har övergripande en mycket positiv uppfattning till utredningens förslag. Vi tycker att det är glädjande att Svenska Kyrkan, om utredningens förslag antas, blir ett föredöme och visar vägen till ett mer hållbart skogsbruk i Sverige.

Det är mycket bra att utredningen också tydliggör att kraftfulla och beslutsamma insatser krävs omgående för att skydda och främja biologisk mångfald och öka kolinlagringen.

Vi är mycket positiva till att den föreslagna omställningen i skogsförvaltningen stärker samernas rättigheter och därmed också utgör en mycket viktig del i kyrkans ursäkt till de samiska folken.

Kyrkans skogsförvaltning har idag stora brister i acceptans hos allmänheten. Genom utredningens förslag, där alla hållbarhetsdimensioner kopplas samman, har kyrkan en stor möjlighet att öka legitimiteten för sitt skogsbruk.

Läs hela remissvaret: Remissvar KS 2024-1496 Naturskyddsföreningen Gävleborg 250225

Fördjupning

Svenska Kyrkan är Sveriges femte största skogsägare. Vinsterna från kyrkans skogsbruk benämns som prästlönetillgångar. Uppdelningen av tillgångarna i landet sker inte efter län utan stift. Gävleborg tillhör Uppsala stift och förutom det faktum att länet är ett av landets sämsta län när det kommer till skyddad natur så kan vi även konstatera att skogsbruket har gått hänsynslöst fram här och Svenska kyrkan är inte undantagen detta. I Uppsala stifts årsredovisning för prästlönetillgångarna 2023 går det att läsa som följer: ”Rörelsegren skog har uppdraget att förvalta 41 200 hektar produktiv skogsmark, vilken är spridd över hela stiftet. Av den produktiva skogsmarken brukas 91 % ekonomiskt med generell eller förstärkt hänsyn. Resterande skogar innehåller naturvärden, vilka antingen kräver skötsel eller ska lämnas för fri utveckling.” Det innebär att Uppsala stift är sämre än hur det ser ut genomsnittligt i kyrkans skogar även om det i utredningen framgår att det är en smula svårbedömt.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera är att Gävleborg inte utgör en alldeles obetydlig del av Uppsala stifts prästlönetillgångar samtidigt som stiftet varit ovilligt att göra några större uppoffringar var gäller avsättningar och hyggesfri areal trots goda vinstmarginaler:

”Årets resultat före realisationsvinster och avskrivningar uppgår till 56,88 (49,3 mnkr). Resultatet är 13,7 mnkr bättre än budget, vilket främst beror på högre virkesintäkter.

Intäkterna blev 15,2 mnkr högre än budget, vilket beror på högre virkespriser än budgeterat.”

Om avsättningarna går det att läsa som följer:

”Under 2023 har arealen naturvårdsavsättningar ökat med 392 ha (206) hektar produktiv skogsmark. Totalt har prästlönetillgångarna i Uppsala stift 3 804 hektar avsatt för naturvård, vilket motsvarar 9,2 % av den totala produktiva skogsmarken. Av den totala produktiva skogsmarken är 543 ha angivet för hyggesfritt brukande inom vilket det ryms arealer både med förstärkt hänsyn och med produktionsmål. Den generella och förstärkta naturvårdshänsyn som tas i den dagliga skogsbruksverksamheten bidrar framåt med ytterligare 10 %.”

Intressant att notera är även detta stycke i årsredovisningen: ”Hösten 2023 drog kyrkans interna utredning kring Prästlönetillgångarna, och bruket av främst skog, i gång. 25 september besökte utredarna förvaltningen. Därutöver så fortsätter den skogliga debatten och påverkar förvaltningen både direkt och indirekt.”

Det framgår med all tydlighet att denna utredning inte kommit en dag för tidigt och att det kommer få en stor positiv effekt för den biologiska mångfalden i länet om dess förbättringsförslag antas.

För den som är nyfiken på hur det ser ut på sin ort går det att titta närmre på årsredovisningen för 2023 här: Årsredovisning Prästlönetillgångarna (PLT) Uppsala stift 2023