Referat bussresa Hölick och ekopark Hornslandet

Vår guide Magnus Andersson inledde med att berätta om vad som präglar miljön i området.

  • Geologin. Mager, kiselrik berggrund av granit och gnejs.
  • Klimatet. Soligt och torrt klimat vid kusten gynnar tallen. Generellt lågvuxen skog som klarar stormar bättre.
  • Havet. All finjord har spolats bort. Sten och klippblock och klapperstensfält är vanliga. Bankar av musselskal har gett kalkpåverkan och riks miljöer. Jorden kan fortfarande vara blåfärgad i vägskärningar t ex.
  • Mänsklig påverkan

Järnåldersbyar, finns kvar i namnen som slutar på -sta, t ex Rogsta, Ingsta. Senare jordbruksbygd. Man har hittat en silverskatt i en åker för ca 10 år sedan.

På 1700-talet var det mycket kolning i området p g a krav från Iggesunds Bruk.
På 1800-talet byggdes en såg som användes tills den stora branden ödelade mycket av skogarna.

1888 var det en kraftig brand som på spred sig över hela Hornslandet på 2,5 timme! Efter det fick Arnöborna samla kottar och återplantera. De använde även s k tysktall som var snabbväxande men av dålig kvalitet.

 

Hölick

Precis utanför restaurangen såg vi solbelysta tallar med torkad kåda som visade att den rödlistade reliktbocken finns här.

Fiskeläge där man fiskat strömming och lagt på tunnor. Här finns ett kapell och en fyr bl a.

Vacker utsikt över närbelägna öar. Agön med vandrarhem och fyr, Kråkön, Innerstön, Tunaolmen m.m. På flera av öarna finns kapell.

Strandärten blommar med vackra kraftiga blommor. Linné ville utvinna ärtorna men det blev ingen succé.

Strandråg gillar salt och sprider sig nu även längs saltade vägar. Den binder sanden bra och planteras för att förhindra sandflykt söderöver.

Backglim slokar på dagen men öppnar upp sig för nattflyn på natten.

Gulmåra doftar sött

Granat ger rödaktig sand

 

Hornslandets ekopark

I ekoparken finns:

  • 50% naturvård
  • hyggen med utökad hänsyn, grupper av frötallar t ex
  • sparade tallar som ska bli s k evighetsträd, under dem ny ung tallskog som skapar en flerskiktad skog
  • sparade lövträd som ska bli jätteträd. Målet är 10 000 st!
  • Bäverdämd skog där träden torkat(!) av att ha stått i vatten mer än 5 veckor.
  • Fem tjäderspelsplatser
  • Brandefterliknande åtgärder utan att bränna; tagit bort gran, skapat högstubbar och lågor, gjort skador på träd som ringbarkning och bleckor. Ger tjärved som står länge.
  • Hård gallring ojämnt för att få luckighet och ljusinsläpp
  • Myr med orkidéer. Botaniska veckan hölls här för några år sedan.
  • Varglav på myrarna mitt på ön
  • Mycket asp vid en bäck där man huggit fram asparna
  • 15 km obebyggd kustremsa, mycket ovanligt idag
  • skeppsvrak

Tomashamn

Stort klapperstensfält och 600-åriga tallar som överlevt 6-7 bränder.

Gråsäl och skarv finns. Även havsörn.

Åk hit på vintern! Mycket häftigt när isen bryter mot land och det kan bli upp mot 10 m höga isformationer.

En inskription på en stenbänk lyder: Den sanna friden är som naturen, full av liv. /Bo Setterlind

Landhöjningen är 60 cm på 100 år.

Vi såg bl a vedflarnlav och bladlav. Jättepraktbagge finns också här.

 

Norra Hornslandets reservat

Mycket brandspår och stenigt.

Vi stannade till vid en loke, tillfällig vattensamling, där vattennivån varierar kraftigt. Jämför skotska ordet Loch för sjö som i Loch Ness. Här var det asprikt eftersom de klarar både blöta och torra förhållanden.

Vi såg cinnoberticka längs stigen och hörde spillkråka. Flera grova aspar växte också utmed vägen.

Skandinaviens äldsta kända tall, 770 år. Magnus visade borrkärnan där centrum är från år 1247! Man ser att den är gammal på den skrovliga skålformade barken, de knotiga grenarna och att den är vriden bl a. En årsring är ca 0,2 mm så det är mycket svårt att räkna. Man kan dock se mönster som att 1687 var det torrt och växte lite, medan det året efter växte bra.

Regnet började så smått falla så vi fikade inkrupna under klippan eller med regnhuvan uppfälld.

Avslutningsvis gick några på snabba ben till ett stort klippblock som vilade på en mindre sten. Spektakulärt!

 

Bilder finns på Facebook Naturskyddsföreningen Gävleborg och Skogsgruppen Gävleborg.

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.