Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet arrangerade en välbesökt länskonferens med vattentema i Bollnäs.

Kalle Gullberg, länsfiskeexpert på länsstyrelsen Gävleborg, föreläste om fiske och återställning av vattendrag under rubriken ”Kan man laga en trasig älv?”

Dalälven har en mycket lång historia med förstklassigt laxfiske. Det finns flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven och Gavleån som ål, flodnejonöga, lax, havsöring, asp och lake.

– Ett problem är att kraftverksdammar byggts i nedre Dalälven vilket stoppat fiskens chans att reproducera sig. Kompensationsodling sker i Älvkarleby och lax sätts sedan ut. Men de är inte som den vilda laxen och klarar sig dåligt i det vilda.

– Ett annat problem är de rensningar av sten som gjordes för att inte hindra timmertransporten vid flottningen i svunna tider. Det är som sår i vattnen.

Det finns ett stort behov av biologisk återställning.

– Allt går ut på att återskapa variation, förklarade Kalle. Återföra stora stenar, lägga ut lekgrus, sprida vattnet över större yta, öka vattenflödet i vissa områden, luckra upp bottnarna så det bildas håligheter där fiskägg och yngel kan vara skyddade från att bli uppätna eller bortspolade vid höga vattenflöden.

Restaureringar sker nu bl a i Gysinge, Sevedskvarn, vid Mattön och Sjöforsen. Om nya projektmedel beviljas fortsätter restaureringarna även in i Dalarna, samt vid Båtforsen och Bredforsen.

– Vi har lyckats bra i projekt ”LIV – laxfisk i Nedre Dalälven”. Leken är tillbaka i flera områden och nu ska vi elfiska för uppföljning. Uttern och strömstaren är också vinnare vid restaurering.

Fiskevård i Hälsingland skapar stordåd för en liten slant!

– Fiskevård ses som näringslivsutveckling i Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Bollnäs och Ovanåker. Arbete sker t ex i Nianån i Hudiksvall, Leån och Letsjöströmmen i Ljusdal samt Galvån i Bollnäs som har en unik öringstam.

Dagen hölls ihop av Jenny Olsson, kontakt för vattengruppen Gävleborg. jenny.olsson@naturskyddsforeningen.se 

– Strömsträckor och forsar är de ekologiska motorerna i strömmande vatten, sa Christer Borg, ordförande i Älvräddarna. Vi kallar dem ”Nordens korallrev” för att de är så artrika.

Älvräddarna kräver stopp för ny vattenkraft och att de vatten som är vattenkraftsskadade ska restaureras.

– Om vi bygger vattenkraft för att rädda klimatet så binder vi ris för egen rygg. Vattenkraft ökar förlusten av biologisk mångfald som är ett minst lika stort problem som klimatet.

– Nolltappning som förekommer i till exempel Ljusnan är otroligt stressande för vattenorganismer. Det säger sig självt; ett dygn i strömmande vatten, ett dygn i en sjö.

Det finns cirka 11 000 dammar i Sverige, 7000 av dem saknar tillstånd. Det finns 2100 kraftverk. 208 är stora, men många är mycket små.

– 1030 småskaliga vattenkraftverk står för 0,2% av elproduktionen, men dämmer över lika många habitat. De 1000 minsta kan ersättas av 500 ha solceller. Vi har dessutom överproduktion idag och exporterar ungefär två Ljusnan per år!

– Fiskvägar är inte huvudlösningen utan en kompromiss som kan behövas ibland. Det bästa för miljön vore att riva ut alla gamla dammar, anser Älvräddarna. Nordanstigs kommun har tankar på att köpa upp småskaliga vattenkraftverk och riva ut dem.

– Jag brukar göra liknelsen med pappersbruk som står kvar och släpper ut klor fast de inte producerar något. Släng in ½-1 miljard i statsbudgeten och ta bort all småskalig vattenkraft så löser vi gigantiska problem, fortsatte Christer Borg.

– En ny typ av snedställt galler gav 97% överlevnad istället för 3%. Samma bolag använde ändå det gamla gallret vid ett nytt vattendrag! Hur tänkte de då?

I rapporten ”Rikedomar runt rinnande vatten” visar Älvräddarna, Naturskyddsföreningen och WWF att restaurerade vattendrag skulle kunna generera 11 miljarder kronor och 6900 arbetstillfällen!

 

Andreas Skarmyr från Naturskyddsföreningen berättade varför våtmarker är viktiga.

– Våtmarker kan bidra till rekreation, hållbar livsmedelsproduktion genom bete, livsmiljö för djur och växter, vattenrening, minskad belastning av näring och gifter. De kan också fördröja vattnet, minska risken för översvämning, öka grundvattenbildning, minska riskerna för problem vid torka samt lagra kol.

– En enkel åtgärd är att plugga diken. På några timmar har man en våtmark ovanför.

Det finns ett enormt behov av fler våtmarker över hela landet och ett stort lokalt engagemang.

 

Mia Svedäng från Naturskyddsföreningen gav enkla, handfasta tips som inte kräver dyr teknik.

– Du kan bli artletare, skörda vass, bekämpa invasiva arter, skugga bäcken genom att plantera lövträd och buskar längs kanterna, bygga risvassar eller anlägga en damm.

Sofie Zetterlund, kommunekolog på Bollnäs kommun visade bilder på deras fina vattenarbete.

– Kommunen har rivit 14 vandringshinder hittills i år! Och nu börjar arbetet med att riva ut en damm i Lillströmmen, i samarbete med Fortum.

Andra goda exempel i Bollnäs är den återställda Klumpströmmen i Ljusnan, planerad restaurering i Galvån och återskapande av tre våtmarker, bl a en fin fågelsjö.

– I Öjungsån norr om Växbo finns massor av flodpärlmusslor och flodkräftor. Vi fick flytta 70 000 musslor för hand(!) innan restaureringsåtgärderna för att inte skada dem.

– Lortbäcken, som numera kallas Myrbäcken, är ett viktigt pedagogiskt exempel eftersom den rinner genom stan. Ett par dagars arbete med att riva dammar och ta bort vattenspeglar gav mycket tillbaka. Vi fick direkt respons av naturen genom att t e x strömstare och bäcknejonöga dök upp.

Avslutningsvis hölls en gruppdiskussion om vad en vattengrupp konkret kan göra.

Text och foto: Lillian Lundin Stöt