Torsdagen den 24 februari anordnades ett webbinarium för att sprida kunskap och uppmärksamma de omprövningar som nu sker av svenska vattenkraftverk. Det är inte alldeles enkelt att närma sig detta ämne, men frågorna är desto viktigare. Till vår hjälp hade vi tre mycket kunniga föredragshållare; Mia Svedäng från Naturskyddsföreningen Rikskansli, Christer Borg, Älvräddarnas generalsekreterare och Bernt Moberg, fiskevårdsexpert, Testeboåns vänner.
Vattenkraft har generellt sett mycket negativ påverkan på den biologiska mångfalden i vattendrag. Den ändrar de naturliga flödena, dämmer upp, skapar torrfåror, utgör vandringshinder för vattenlevande organismer m.m. I Sverige har vattenkraften varit väldigt betydelsefull och samhället har på intet sätt önskat göra avkall på denna. Många vattendomar som tidigare beviljat verksamheter såsom vattenkraften har många år på nacken och har behövt en översyn sedan länge. Detta har slutligen skett med vattenkraftverken efter många turer och en ny lagstiftning som tillkom 1 januari 2019. Hela denna process som nu är påbörjad går under förkortningen NAP och är en nationell plan för omprövning av vattenkraften. Eftersom det finns gott om vattenkraftverk beräknas inte omprövningarna vara klara förrän 2037. Verken har delats in efter huvudavrinningsområden i de vattendrag de förekommer och alla prövas inte samtidigt utan är schemalagda i en specifik ordning. Totalt rör det sig om 208 större vattenkraftverk (som står för 94 % av produktionen och nästan all reglerkraft). Flera intressenter, även myndigheter, har försökt dämpa omprövningarnas påverkan på vattenkraften genom att sätta ett tak för hur mycket energiförlust som dessa totalt får medföra (1,5 TWh/år). Detta är helt orimligt då det blir som att energipolitiken styr över rättstillämpningen.
Förhoppningsvis ska NAP likväl leda till att den svenska vattenkraften överlag blir bättre miljöanpassad. De vattenkraftverk som idag har någon form av fisktrappor, omlöp eller dylikt är generellt sett otillräckliga (oftast går det bara att ta sig upp för fisken, inte ner) och många saknar fortfarande det helt. För att kunna finansiera de åtgärder som behövs har Vattenkraftens miljöfond upprättats genom att Sveriges största vattenkraftverk betalat in större belopp motsvarande vissa fastighetsskattunderlättanden.
Älvräddarna är kritiska till hur förfarandet med NAP liksom Vattenkraftens miljöfond har gått till liksom implementeringen av relevant miljölagstiftning såsom vattendirektivet. Många vattenkraftverk är idag undermåliga, har en stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden i vattendragen samtidigt som de i stort sett inte fyller någon funktion då deras elproduktion är obetydlig. Älvräddarna kämpar hårt med att få så många av dessa verk som möjligt uppköpta och utrivna och möter ofta förvånansvärt stort motstånd.
Hur går omprövningarna till i praktiken – Exempel från Gävleborg
Gävleborg har ett av Sveriges få vildlaxvatten, Testeboån. Det är därför glädjande att detta vattendrag har kommit upp tidigt i omprövningsprocessen och att flera vandringshindrande vattenkraftverk planeras att rivas alt. välfungerande vandringsvägar byggas.
Miljöorganisationernas närvaro vid samråden är väldigt viktig. Titta på de tre eminenta föredragen via Naturskyddsföreningen Gävleborgs Youtube-kanal och fundera på hur du kan påverka. 😊
Mia Svedäng
Christer Borg
Bernt Moberg
Kommentera