Skogsskydd och fladdermöss
Den 22 mars samlades drygt 40 personer i Kämpens hembygdsgård i Bollnäs för att tillsammans lära sig mer om hur vi kan stå upp för Gävleborgs sista skyddsvärda skogar.
Läget i Gävleborg är akut eftersom en stor del av länets kvarvarande naturskogar och kontinuitetsskogar anmäls för avverkning varje år och den politik som förs av den nuvarande regeringen driver på för ökad produktion med minskad hänsyn till fridlysta och rödlistade arter och deras livsmiljöer.
Det är dock inte hela sanningen, vilket alla närvarande skogsvurmare fick lära sig mer om. Faktum är att EU-lagstiftningen och Miljöbalken kan ge ett betydligt bättre skydd för skog och skogslevande arter än vad som framgått tidigare, eftersom avverkningsanmälningar inte prövas i tillräcklig utsträckning mot gällande miljölagstiftning. Skogsstyrelsen hinner inte granska inkomna avverkningsanmälningar, utan en stor del av det arbetet bedrivs av miljöorganisationer.
Philipp Weiss berättade under träffen om hur han arbetar med att skydda skogar med hjälp av miljölagstiftningen och nya angreppssätt. Fåglar har exempelvis ett starkt skydd enligt EU-rätten, men likväl avverkas deras bo- och häckningsplatser. När en skog inventeras är det därför av stor vikt att uppmärksamma vilka fågelarter som förekommer där. Även fladdermöss har ett starkt skydd, vilket Niklas Paulsson från Skogsstyrelsen och medlemmen Henrik beskrev i sina respektive föredrag.
I Sverige finns det totalt 19 fladdermusarter varav 12 är rödlistade. Samtliga arter är mer eller mindre beroende av träd för sin överlevnad. Hålträd, boträd från hackspettar, träd med sprickor och uppfläkt bark är särskilt önskvärda liksom områden med hög markfuktighet och god tillgång på nattaktiva insekter. Dagens kalhyggesbruk med återkommande avvattnande körskador och omvandling av flerskiktade skogar med lång kontinuitet till enskiktade monokulturer med begränsad tillgång på de substrat och livsmiljöer som arterna kräver, är med andra ord inte bra för fladdermössens fortlevnad.
Ett ljus i tunneln är att det har kommit flera glädjande domar från Svea hovrätt där naturmiljöer skyddats tack vare fladdermusförekomster. Fladdermöss och deras fortplantningsområden är strikt skyddade enligt EU:s Art- och habitatdirektiv, vilket behöver tillämpas i högre utsträckning även inom skogsbruket. Något som kanske den oinvigde inte känner till är att både fladdermöss och fåglar kan inventeras med hjälp av ljudboxar. Dessa placeras ut i lämpliga skogsområden och spelar sedan in ljud från olika arter. Henrik har länge arbetat med fladdermusboxar och berättade vad en behöver tänka på både vad gäller placering, analysering och hantering av tekniken. Vilken utrustning kan införskaffas privat och inom föreningar och hur kan den användas.
Allt som allt var det en lyckad skogsträff som tydligt visar att det finns många i Gävleborg som vill stå upp för de sista skyddsvärda skogarna och den biologiska mångfalden i stort.
