Vindkraftpolicy för Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län

antagna den 10 maj 2008

 

Bakgrund

Naturskyddsföreningen anser att vindkraften ska spela en viktig roll i en framtida elförsörjning, baserad på förnybara energikällor. Grundbulten i en samlad plan för bättre hushållning är besparing och effektivisering. Där finns fortfarande mycket stor potential.

 

Naturskyddsföreningens övergripande mål är att komma bort från beroendet av fossila bränslen och kärnkraft. Samtidigt är det nödvändigt att negativa miljöeffekter från elproduktionen minskar. Som ett led i att driva på utvecklingen i den riktningen introducerade riksföreningen 1996 Bra Miljöval el, en miljömärkning av elleveranser. BMV el ställer också högre krav på de förnybara energikällorna än något annat system.

 

Idag levererar vindkraft mindre än 1 % av dagens elförbrukning. I riksföreningens vision svarar vindkraften för 5 % d v s 7 TWh omkring 2010. EU:s mål är att 20 % av energianvändningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor. Utvecklingen i andra länder visar att vindkraften kan leverera. I t ex Tyskland har en snabb utbyggnad skett och ger nu vindkraften 30 TWh. Tack vare sitt geografiska läge, sin långa kust och sina obebyggda områden har Sverige betydligt bättre förutsättningar.

 

Med en starkt ökad produktion från vindkraft är många oroliga över påverkan på landskapsbilden. Stor hänsyn till naturvärden måste tas, så att inte skador uppstår eller värdefulla och viktiga områden förstörs. Hur det blir beror helt och hållet på hur kraftverkan lokaliseras.

 

Policy

Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län förslår följande beaktanden vid lokalisering av vindkraftverk i länet:

 

Vid en bedömning av miljöeffekterna är det viktigt att anlägga ett helhetsperspektiv med tanke på att negativa miljöeffekter från andra energianläggningar kan reduceras.

 

På ett tidigt stadium bör ”stoppområden” pekas ut. Det innebär identifikation av potentiella konfliktområden där stora naturvärden finns. I dessa områden skall inga vindkraftverk lokaliseras.

 

Nationellt rödlistade arter samt arter upptagna i EU:s fågel – och art – och habitatdirektiv skall säkerställas.

 

Karteringsmetoder för att identifiera områden med viktiga fågelsträck och rovfågelförekomst skall tagas fram. Förbud mot kraftverk i dessa områden.

 

Mindre oexploaterade skogsbiotoper är en bristvara idag. Därför skall sådana biotoper undantas från exploatering.

 

Vägdragningar är ett stort problem i skogsbygden eftersom de medför en fragmentering av biotoperna. Etablering av vindkraftverk skall därför ske intill redan befintligt vägsystem.

 

Telemaster finns idag redan etablerade i många områden. Om möjligt skall nya vindkraftverk byggas i anslutning till telemasterna.

 

Det behövs ett antal anläggningar i drift för att kunna göra ordentliga bedömningar av kraftverkens miljöpåverkan. Visar det sig att de negativa konsekvenserna i något fall skulle bli betydande eller bestående skall verksamheten stoppas. Därefter kan kraftverken relativt lätt monteras ned.

 

Företagens egenkontroll är mycket viktig. Det är väsentligt att verksamhetsutövaren löpande undersöker konsekvenserna av vindkraftverken. Med en bra egenkontroll kommer eventuella störningar och skador som inte har kommit fram i miljöprövningen identifieras.

 

Konflikter vid placeringen av vindkraftverken kan i de flesta fall lösas genom ett tidigt samråd med lokala och regionala naturvårdsintressen.