Varför är biologisk mångfald viktigt? Referat Rebecka LeMoine

Sammanlagt ca 220 personer fick lyssna till bevarandebiologen Rebecka Le Moines föreläsning om biologisk mångfald i Bollnäs, Gävle och Sandviken. Förra året fick hon ta emot utmärkelsen Årets Miljöhjälte av WWF med kungen som prisutdelare.

Rebeckas föreläsningsturné är en upptakt inför Biologiska Mångfaldens Dag den 22 maj.

Åhörarna fick börja med att fundera över frågan: Varför är biologisk mångfald viktigt?

Några av svaren var att alla arter har ett egenvärde och existensberättigande, att mångfalden ökar vår buffertförmåga, ger oss mat och mediciner och gör världen vackrare.

Ett annat argument är vi inte vet vad utrotning av en art leder till.

– Man kan göra en liknelse med ett flygplan där man tar bort nit efter nit, som motsvarar arter i ekosystemet. Till slut rasar flygplanet ihop, men man vet inte när och inte vilken som avgör. När brister det? Det gäller att tillämpa försiktighetsprincipen.

Det finns alltså etiska, estetiska, ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala skäl för att vara rädd om olika arter och naturen i stort.

– Det är svårt att säga hur mycket det är värt för mig att gå ut i naturen och uppleva tystnaden och allt det fina. Vi har överhuvudtaget svårt att värdera mjuka värden, sa Rebecka.

Olika synsätt: Ego (människan står över andra arter) Eco (människan en av alla arter)

– Jag känner en väldig vörnad för livets utveckling under 4,5 miljarder år.

Sverige har skrivit under konventionen om biologisk mångfald och har förbundit sig att bevara biologisk mångfald inom landets gränser.

Biologisk mångfald är ett komplext ord som beskriver variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung.

Det är en viktig fråga för planetens överlevnad. Johan Rockström m fl forskare har myntat begreppet planetära gränser. Biologisk mångfald, kvävecykeln och klimatförändringar är de mest överskridna av dessa gränser.

– Klimathotet pratas det mycket om men hotet mot den biologiska mångfalden hörs det nästan ingenting om. Om vi inte pratar om det är det svårt att få folk att förstå vikten av det.

Det finns verkligen skäl för att lyfta frågan. Forskarna kallar den artutrotning som nu sker det 6:e massutdöendet. Det är naturligt att arter dör ut, men inte alls i den hastighet vi ser nu. De s k rödlistan över hotade arter ökas på för varje år.

– Det finns ofattbara 4000 hotade arter i Sverige enligt rödlistan. I skogs- och jordbrukslandskapet har vi förlorat flest arter p g a sättet vi bedriver skogs- och jordbruk på. Avverkning, igenväxning, näringsbelastning, intensifierat jordbruk, bekämpningsmedel är några av hoten. Alltså verksamheter som pågår varje dag.

– Det finns 8 miljoner fler fågelpar i de svenska skogarna mellan 1998-2016, men det är de vanliga arterna som ökat. Det är ju inte biologisk mångfald i egentlig mening. Av den akut hotade vitryggiga hackspetten finns det endast ca 20 par kvar i Sverige. Den är hotad för att den kräver lövskog och Skogsstyrelsen har tidigare krävt att lövträden ska tas bort.

Några av hoten mot den biologiska mångfalden är biotopförstörelse (habitatsförlust, fragmentering) överexploatering (jakt och fiske), införsel av främmande arter (invasiva som slår ut de naturligt förekommande arterna) och klimatförändringar (klimatzonerna flyttar sig snabbare än arterna hinner med).

Sen 1970 har vi förlorat 52 % av jordens fåglar, däggdjur, fiskar, reptiler och amfibier (inte i artantal, utan i individantal)
– 39 % landlevande arter
– 39 %marina arter
– 76 % sötvattensarter

Den totala vikten av allt levande, den s k biomassan, består till 90% av människor och boskap som vi äter. Endast 10% av biomassan är vilda djur. Det finns ett samband mellan befolkningsökningen och artutdöendet. När vi blir fler människor så är det fler arter som utrotas. Däggdjur och fåglar har dött ut i högst grad.

– Vi människor har förstört livsmiljöerna för de vilda djuren och växterna.

Rebecka visade jämförande bilder på regnskog som omvandlas till gummiplantage och taigaskog till tallplantering.

– Många tror att biologisk mångfald är nåt som bara förstörs i andra länder men vi har ett precis lika stort ansvar att bevara mångfalden i Sverige.

Vilken art skulle du vilja bevara om du fick välja EN art? Några svar var bin, humlor, alger, människor, amöbor (eller annan enkel organism som gör att livet kan uppstå igen), daggmask, plankton (för näringscykeln i havet), rödhake, svampar (mykorrhizan som är en förutsättning för många växter).

Världens sista hane av nordlig trubbnoshörning har dött. Det återstår endast två honor av arten. Detta p g a att noshörningshorn värderas till 50 000 amerikanska dollar.

WWF jobbar med symbolarter som är strategiska och kan väcka känslor, som t ex tigrar. De kräver stora ytor av sammanhängande skogar, har stor ekologisk betydelse, är en paraplyart, toppredator, och akut hotad.

Men det finns hopp!

Efter att vi lärt oss mer om ekosystem har vi skyddat fler områden. Vilda däggdjur har ökat med 40% i Europa de senaste 50 åren.

Vilda visenter finns åter i Rumänien tack vare visentparken i Avesta. Uroxe och vildhäst håller på att etableras i Nederländerna. Lövgroda var nästan borta 1990 men nu finns det 25 000 i Skåne. Havsörnen återkommer.

– Naturen svarar om vi gör förändringar. Vi har stor påverkanskraft och kan ta ut nya riktningar!

/Lillian Lundin Stöt

 

Rebecka fick även prata i P4 Radio Gävleborg om att bevara arter.

Hennes föreläsning i Boden finns filmad: https://www.youtube.com/watch?v=L8MGUC5_DwQ

 

 

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.